när man varit ensam hemma i nio dagar så är det inte så jätte skoj längre.
det känns som om jag varit själv i flera veckor. det är ingen som diskar, ingen som städar, ingen som tvättar mina kläder. och jag är LAT! jag har dödat mammas blommor bara för att jag inte orkat att vattna dem. jag har orsakat flera diskhögar runt om i huset. på tvbordet, vid datorn och i trappen (disk som jag planerat att ta ner ställer jag där för att inte glömma bort de)
imorgon kanske jag ska skärpa mig?
städa huset. diska. tvätta.
ja, för det ska jag!

min sömn då?
tidigast jag lagt mig är nog klockan ett. senaste natten var klockan sju på morgonen.
tidigast jag klivit upp är halv tio (för att andreas är jätte morgon pigg och släpar upp mig mot min vilja)
senast jag gått upp.. klockan tre. och då låg jag i sängen tills fem. somnade om och vaknade sju.

nej, emelie nilsson, nu får du ta dig i kragen! JA, för det får jag!
Jag kommer aldrig kunna flytta hemifrån..