dryg

jag och amanda har kommit fram till att fenomenet dryg; är något som passar oss perfekt! och vi har beslutat oss för att fortsätta att bara vara dryga, hela tiden, alltid.

dagens mest dryga grej:
Vi är ute och slänger sopor på gården då en norsk granne sticker ut huvudet ur fönstret hytter med näven och vrålar argsint åt oss.
Farlig granne2: "HAR NI TAGIT MIN VASKEMASKIN!? NI MÅ LÄMNE TILBAKA DEN! DEN STOD I TRAPPHUSET"
Vi: "Naj, vi har ikke snott din vaskemaskin. De må vare en svensk naerbo som gjort de..." drygar sig amanda.
Vi: "Vhorfor har du ställt den i trappan om den var så värdefull då?"
Farlig granne 2:"FOR DI DEN IKKE FÅR PLASS HAER INNE"
Vi: "åh ja... Nä, vi har inte snott din vaskemaskin"


Gårdagens mest dryga grej:

image211

Livsfarliga ballonger mitt på vår gata


Dagens näst dryga grej:

image212

en chokladask, ett hjärta och texten "puss" till våra två nyfunna svenska grannar som vi inte minns vad det heter. Låt oss säga; Sören och Jens.



här har ni henne. super pandan i hennes bästa jag!

årets stora upptäckt!

Hallå!
Igår upptäckte jag, Panda och Andreas en helt ny värld av Oslo som vi sucktat efter så länge. Liv! Glädje! Lycka! Grannar! Svenskar!

Kvällen började med att jag släpade mig hem ifrån jobbet klockan nio på kvällen och hittade en superhurtig Andreas och lite dansmusik och en fett trött Panda i soffan. Vi blev tvingade att bli lika hypad som han.

Det följdes av lite Eifel 65 - Im blue och andra härliga låtar. Andreas stod och gormade i fönstret och hade till sin förvåning upptäckt två människor på innergården som han bjöd upp, som tydligen var våra svenska grannar. Så vi gick till dem istället för att fortsätta dansen där.

På väg till våra nyfunna vänner hittar vi på innergården en kissande man ifrån ett fönster och nära strålen står, ja vadå? Två svenska grannar till, som bor två våningar under oss. Vi blev helt till oss av lycka och kvällen slutade på Mosqito (eller något sådant)

Väl på dansgolvet känner jag ett par travande fingrar på min kropp, som travade runt överallt - på brösten och ja, du kan säkert föreställa dig. Jag tittar med skräckfyllda ögon på Panda, som stirrar tillbaka på mig och som inte är lika dålig hon - har ett par händer på sina brön lika så. Vi var omringade av två stora afrikander som bara njöt av att känna på våra vita svenska kurvor.

Panda och jag.


En granne! Anna var hennes namn.


Här är en annan granne, han hade inte duschat på tre dagar.
Därav min supersniff.


Ja... snubben på denna bild skall tydligen
vara min pojkvän.


GRANNAR!
image210


ingenting-dag.

Andreas är förkyld och går runt och nyser så det bara sprutar flera kilo snor på väggarna, då går det åt massa toapapper. För snor på väggarna, det vill väl ingen ha. Och tillslut har toapappret tagit slut och då får vi torka med händerna, och då måste man duscha. Det gjorde jag förut, men varmvattnet hade tagit slut så jag fick duscha i kallvatten. De sög!

Skälet till att varmvattnet tog slut från första början var för att jag har diskat idag, i flera timmar. Och städat! Norge har inge brist damm har jag kommit fram till. Jag skulle tillochmed kunna gå ut naken - iklädd damm, och ingen skulle märka det. "Vilken snygg ull-päls du har! Vart har du köpt den?" Jag har gjort den själv. Skulle jag säga då. Det är ju lite av en lögn, fast ändå sant. Dammet hemma hos mig har väl ändå jag producerat, kan jag ju tänka.

Nej, nu får jag skärpa mig. Jag har ju ingen rödtråd i mitt bloggskrivande. Jag bara skriver om ingenting-grejer. Fast det kanske är bra på ett sätt, om alla bloggar i hela världen skulle ha temat "dagens outfit", som nu är obotligt populärt, har jag märkt, så skulle det nog bara bli tråkigt. Fast kanske, så ska jag nog dra en sån jag med. (Eftersom att jag städade garderoben och hittade gammla godingar)

image204

HI HI HI! här har ni den, DAGENS OUTFIT!


och här är dagens ansikte.
Mycket nöje!

knäckt - spräckt

Farliga grannen har haft en dam hemma hos sig idag. Det är uppenbart för jag tillochmed vaknade av det! Och nog har det allt haft de trevligt. Lite för trevligt skulle nog Andreas tycka om han vore hemma.
Ja, det är ju inte så att jag har legat och tjyvlyssnat för att det är roligt, utan mer för att det är oundvikande.
Damen hade en riktig pipa och det bara skallrade i hela mig. Nej, de ska allt få höra hur det verkligen skall låta. Så jag tryckte mina fluffiga läppar imot väggen och satte igång med min klingande röst; "Åh Åh Åh AAAAH! MMM, he he he. Ja Ja JA!" Det tystnade där bakom den andra väggen, HAH tänkte jag. Jag har lyckats igen. Att göra livet surt för honom. Fast egentligen inte, för nog var det uppenbart att damen redan hade... ja, nivet, helt fullt ut.


Ungefär så här ser jag ut när jag gör mitt hästskratt åt farliga grannen.

jag har tråkigt

Igår var det en pyroman i köpcentrat där jag jobbar som tände eld på en tröja inne på Kappahl. Hähä, snacka om ikke-frisk-stad jag lever i. Det firar vi med en bild på mig; (antagligen den snyggaste jag gjort i Paint. Jag är asnöjd med soffan, resten sket sig)

image202

Jag var lycklig förut när jag upptäckte att vi hade köttfärs i frysen. Jag hade inte ätit köttfärs på två veckor och lyckan puttrade inom mig. Sen var jag tvungen att springa ner till Sonnys för att köpa tomat puré. Efter det smakade det skit. Så jag struntade helt enkelt i att äta. Nu är jag vrålhungrig.



what about emelie

åhå! Nu är jag snurrig. Vad ska jag göra? Säga? Hitta på? Att säga upp sig är inte lätt, visst har jag skött det på snygga sätt tidigare i mitt liv; skitit i att gå dit, hittat på att min mammas kusin dog, att jag åkt in på sjukhus för jag har en mystisk sjukdom i magen som gör att jag kräks. Men nu har mina absurda, helt trovärda ideér på något konstigt sätt krypit ut ur hjärnan, säkert tagit genvägen genom örat och störtdykt ned i soffan någonstanns.

Att säga upp sig borde vara som att föda barn. Första gången har man ingen aning om hur man gör. Är blöjjan åt rätt håll? Ska ungen verkligen se ut sådär... rynkig... Dreggel, eller är det spya?
Andra gången är man lite mer medveten om hur jobbet skall skötas. Höger strumpa på höger fot osv. Tredje gången är man ju rena veteranen.

Jag vill bli en veteran på att säga upp mig!

image201

Hade jag varit en apa, hade jag varit väldigt ful!
Vilken tur jag haft då.

åh hallå!

imorgon ska jag kasta kläderna och dansa naken! öppna upp mig själv på alla sätt och vis, själsligt, kroppsligt, låta vinden ifrån min hårblåser blåsa över hela mig, varje centimeter, skutta, och flyga över rummet. grannarna ska häpnas, gapa och peka, "titta på hon, se hur hon är, hur hon gör, sån vill jag vara" men det går inte. för jag är dressed for succses. och min kropp rör sig i takt med ljudet, SRRRRRRRRRRRRRRRRR, men det spelar ingen roll. för jag lyckas!


 en sockerbagare här bor i staden
hon bakar kakor mest hela dagen.

nu har det hänt grejer på Nordahl bruns gate 17!!

Mjäll i hela sängen efter att ha kliat sönder alla kroppsdelar där det finns behåring beslöt vi oss för att ringa polisen. Klockan 02.00.

Och nog kom dem, en hel pikébuss med fyra snutar rullade fram på gatan utanför. För vad ska man göra när man har en granne som uppenbarligen är glad i alkohol och musik som får hela huset att dra i alla hårstrån för att man blir så störd att man nästan vill gå dit och skuta hela bunten? Som dessutom äger två GIGANTISKA shäferhundar som tycker att det är fränt att skälla. Högt!

Polisen kom, Andreas skulle gå ned och öppna porten och sätter på sig mina kläder;
"Varför har du mina kläder?"
"För att ingen kommer se att det är jag då"

Nähä? Så nu kommer den farliga grannen med hundarna tro att det är JAG som bussat snuten på honom. Typiskt, Andreas! Tack så mycket.

Iallafall. vi låg bakom blommorna i köksfönstret och spanade in i hans fönster, vi såg hans rygg och hans skinande, putsande skalle. Helt plötsligt super-pekar han emot vår lägenhet. Vi är avslöjjade!!!

Så tack för några fina år tillsammans med er och dig, bloggen. Nu kanske jag blir mördad, vilken dag som helst... jag bara ser det komma...



kreta06.
snart är det klart. tre månader i
thailand, brazilien, dominikanska republiken
 och mycket mer. jag längtar!

liten och asrädd.

Jag har alltid varit tjejen, enda sedan jag var liten, hon som aldrig varit speciellt bra på någonting. Jag har alltid varit en i mängden och aldrig riktigt stuckit ut. Jag har haft bilden om mig själv som en tjej som aldrig riktigt kommer att bli någonting heller. Jag skulle antagligen jobba som städtant, det var min framtidsbild. Och jag tror att alla har nog hållit med mig, fast aldrig sagt det rakt ut. Och nu sitter jag här, i min lägenhet, skiträdd, för min framtidsbild är förstörd men ändå samtidigt inte. Jag har fått jobb jag aldrig trott att jag skulle få och jag är livrädd för det också.
På lördag blir jag bageriansvarig, och det kommer bli skit. Jag kommer aldrig klara det. Hur ska jag kunna 100 brödsorter utantill? På norska. Jag som inte ens kan multiplikationstabellen, och har aldrig kunnat. Jag som ens inte kan somna på kvällarna. Jag kommer antagligen endå sluta som städerska.

Det enda jag är bra på, det är att göra någonting utan att jag egentligen har någon aning om vad jag pysslar med. Jag tog mitt pick och pack och drog ifrån Karlstad över en dag, till Norge. Ny lägenhet, ny stad, nytt språk, och inte en kotte till vän. Hur har jag klarat det såhär långt? Jag vet faktiskt inte. Det bara känns som att jag glider fram på ett bananskal utan att jag ens vet vart jag är påväg. Jag vill bara gå och lägga mig, sova i flera dagar och inte tänka på jobb. Jag har blivit besatt av jobb. Hela tiden måste jag ha ett nytt, för kanske tröttnar jag?

image196
Jag och Andreas. Första dagen i Oslo, aldrig hade jag kunnat ana vart jag skulle vara då, nu idag.




nytt jobb. igen...

åh ja. jag kom precis hem ifrån Adecco och fick 90% jobb på H&M. ett jobb jag alltid drömt om. imorgon ska jag dit 10.00, så vi får väl se hur det går ;D dock måste jag sluta på Risoe, men det gör jag gladerligen, affären är för liten, jag vill ha lite mer kaos runt mig. gott nytt år btw!


julklapp ifrån Risoe, Cristal Champange

image195
gott nytt år emem och patrik!