fem små dagar kvar...
... tills balen.
Jag är lite stressad. Har inte fått min klänning av sömmerskan än, rosetten på ryggen måste fästas och jag måste komma på en frisyr och en bra makeup. Ja, det är mycket som ska planeras.
Klänningen som är skräddarsydd just för mig är chockrosa och blänker. Det är ett svart stort spetsband runt min midja som bildar en rosett på ryggen och klänningen är axelbandslös och går över knäna. Hoppas att de blir bra. Jag känner mig faktiskt lite osäker i den. Jag har inga fomer och inga bröst så jag ser därför ut som en liten flicka som går i femman eller något. Jaja, jag får väl lägga på charmen.
;D
Shame on me!
Jag har haft så fullt upp att jag totalt har glömt bort min kära blogg.
Idag fick jag en väska av min lilla mamma som jag kan ha på studenten. Den är så söt.
Igår fick jag en plånbok, hör ni? EN PLÅNBOK! Jag har inte ägt en plånbok sen jag gick i åttan säkert. Och så fick jag en, äntligen.
Sen kikade jag på http://castlebabe.bilddagboken.se och gjorde ett roligt litet test som malin, min vän, också har gjort. Och titta! Jag blev också en supergirl!
Jag ligger nu i min säng. Trött och förkyld eller allergiskt. Jag vet inte riktigt vad jag är... blek och tråkig som en nakenhund. Det är sista slutspurrten i skolan också och jag har sero, noll kraft att lägga ned mig i skolan fast jag vet att jag måste. Det känns lite som att jag tar det som det kommer. Löser det sig så gör det de. Löser det sig inte så löser det sig längre fram.
emem
Idag fick jag en väska av min lilla mamma som jag kan ha på studenten. Den är så söt.
Igår fick jag en plånbok, hör ni? EN PLÅNBOK! Jag har inte ägt en plånbok sen jag gick i åttan säkert. Och så fick jag en, äntligen.
Här får ni en tjuvkik:
Sen kikade jag på http://castlebabe.bilddagboken.se och gjorde ett roligt litet test som malin, min vän, också har gjort. Och titta! Jag blev också en supergirl!
Jag ligger nu i min säng. Trött och förkyld eller allergiskt. Jag vet inte riktigt vad jag är... blek och tråkig som en nakenhund. Det är sista slutspurrten i skolan också och jag har sero, noll kraft att lägga ned mig i skolan fast jag vet att jag måste. Det känns lite som att jag tar det som det kommer. Löser det sig så gör det de. Löser det sig inte så löser det sig längre fram.
emem
en ny älskling, en gammal.
Jo, sant äre. Jag köpte ett par till skor igår, jag var bara tvungen.
och en jätte söt typ kavajjtröja fast ändå inte. Äsh, någonting är det iallafall.
och en gammal älskling. Min Andreas ^^
och en gammal älskling. Min Andreas ^^
10 saker du INTE visste om mig.
1. Jag städar alltid mitt rum innan jag går och lägger mig, hur mycket klockan än är
2. Om jag inte kan somna så vänder jag mig helt i sängen, så att fötterna är där huvudet brukar vara, jag inbillar mig att jag somnar bättre då
3. Jag byter trosor tre gånger om dagen
4. Jag är beroende av handkräm
5. Jag säger till mina föräldrar att jag älskar dem, morgon och kväll och ger dem även en godnattpuss
6. Jag döper om folk till hemliga smeknamn
7. Jag luktar alltid på mina fingrar
8. Om jag är ledsen, kan jag gråta timmar i sträck
9. Mina näsborrar fladdrar när jag skrattar
10. Jag spelar Nintendo64
2. Om jag inte kan somna så vänder jag mig helt i sängen, så att fötterna är där huvudet brukar vara, jag inbillar mig att jag somnar bättre då
3. Jag byter trosor tre gånger om dagen
4. Jag är beroende av handkräm
5. Jag säger till mina föräldrar att jag älskar dem, morgon och kväll och ger dem även en godnattpuss
6. Jag döper om folk till hemliga smeknamn
7. Jag luktar alltid på mina fingrar
8. Om jag är ledsen, kan jag gråta timmar i sträck
9. Mina näsborrar fladdrar när jag skrattar
10. Jag spelar Nintendo64
Jag som liten flicka =)
två nya älsklingar!
vit sko: 699:-
svart sko: 599:-
på bergqvistskor!
svart sko: 599:-
på bergqvistskor!
passar perfekt i min skosamling. :)
Räknade alla mina dojjer härromdagen och upptäckte att jag visst äger 20 par + två flipflopps :P
Räknade alla mina dojjer härromdagen och upptäckte att jag visst äger 20 par + två flipflopps :P
i'm a sucker for hollywood romance
Jag ligger här i min säng, död efter igår då det blev lite för mycket av det goda, så att säga.
Det var meningen att vi skulle fira Patrik som fyllde 19 i torsdags, men han försvann så jag firade honom i tanken istället. På arena. Det var tråkigt och inte alls kul och jag tappade mest bort min trogne vapendragare mimo flera gånger under kvällen. Men det är väl som det ska vara då, vi går alltid dit tillsammans för att sedan inte se varandra förns det är dags att gå hem.
Som sagt, jag ligger här i min säng, död, och bara inte vill vara död längre. Jag vill få gjort allt jag ska göra inför studenten och sommaren och sen fly landet för att börja om på nytt. Där ingen vet vem jag är, hur jag är. Och där jag inte vet ett smack om någon annan.
Hurra för att börja om!
Det roliga är också att jag vet inte hur länge jag kommer stanna kvar i USA. Jag ska vara där i ett år och sen får jag möjlighet att förnya mitt visum för bara 3000:- och då får jag stanna yttligare ett år. Så jag kanske håller på så, förnyar och förnyar tills jag är 60. Vem vet?
Trött på Karlstad är jag iallafall, vem är inte de egentligen?
Det var meningen att vi skulle fira Patrik som fyllde 19 i torsdags, men han försvann så jag firade honom i tanken istället. På arena. Det var tråkigt och inte alls kul och jag tappade mest bort min trogne vapendragare mimo flera gånger under kvällen. Men det är väl som det ska vara då, vi går alltid dit tillsammans för att sedan inte se varandra förns det är dags att gå hem.
Som sagt, jag ligger här i min säng, död, och bara inte vill vara död längre. Jag vill få gjort allt jag ska göra inför studenten och sommaren och sen fly landet för att börja om på nytt. Där ingen vet vem jag är, hur jag är. Och där jag inte vet ett smack om någon annan.
Hurra för att börja om!
Det roliga är också att jag vet inte hur länge jag kommer stanna kvar i USA. Jag ska vara där i ett år och sen får jag möjlighet att förnya mitt visum för bara 3000:- och då får jag stanna yttligare ett år. Så jag kanske håller på så, förnyar och förnyar tills jag är 60. Vem vet?
Trött på Karlstad är jag iallafall, vem är inte de egentligen?
i love my man.
"det var inte bara hans utseende som gjorde mig helsåld, fast det var knäckande - utan också elektriciteten jag kände att han utstrålade. ibland var den så stark att det kändes som jag blev upplyft och omruskad. känslan var inte alltid behaglig, men man blev liksom beroende av den. till slut ville jag bara vara med honom och ingen annan."
stripped of all the makeup, no need for fancy clothes. no cover ups, push ups. with him i don't have to put on a show. he loves every freckle, every curve, every inch of my skin. fufilling me entirely, taking all of me in. he's real, he's honest, he's loving me for me
i love my man.
stripped of all the makeup, no need for fancy clothes. no cover ups, push ups. with him i don't have to put on a show. he loves every freckle, every curve, every inch of my skin. fufilling me entirely, taking all of me in. he's real, he's honest, he's loving me for me
i love my man.
i mitt nästa liv vill jag bli en björnhona.
Om du är en björn, kan du sova hela vintern. Du gör absolut ingenting i 6 månader.
-Det kan jag leva med!
Innan du går i ide, måste du äta tills du rullar iprincip.
-Jag kan leva med det också.
Om du är en björn, föder du två barn (som är lika stora som en valnöt) och det medan du sover. När du vaknar upp är de halvvuxna, mjuka och urgulliga.
-Det kan jag definitivt leva med!
Om du är en björnmamma, vet alla att du menar allvar! Du slår ner alla som plågar dina ungar. Om ungarna inte uppför sig slår du ner dem också!
-Jag kan leva med det!
Om du är en björn, FÖRVÄNTAR sig din make att du morrar när du vaknar! Han förväntar sig också att du har håriga ben och överflödigt kroppsfett.
-Japp! Jag vill bli en björn...
När håret var långt, och piercingen var i läppen. och min hals ser härligt orange ut.
long time ago.
vårens första...
...sticka i fingret fick jag när jag hängde in min vinterjacka i garderoben. Jag skrek aj aj och mamma sprang fram och såg förskräckt ut och ropade; "Vad har hänt?!" och jag bölade fram att jag hade fått världens största sticka i mitt lillfinger. Mamma stod och pillade ett bra tag med nål men näpp, den lille rackaren ville alls inte ut. Jag tror den trivs så jag låter den vara. Den kommer väl ut så småning om.
hej på dig din gamle bild! oj oj oj så ledsen man kan vara.
hej på dig din gamle bild! oj oj oj så ledsen man kan vara.
mer kludd
Dagen i Dag.
Vad kan jag skriva om dagen idag? Noll, sero, nada. Jag vaknade tio i tio. Paniik! Hade tid hos doktorn tio. I raketfart sköt jag mig själv upp ur sängen, ner på golvet och grabbade tag i första bästa klädesplagg, vilket jag upptäckte var andreas kvarglömda kläder när jag satt på cykeln och trampade så att vinden slet av alla mina hårstrån på huvudet.
Doktormötet var egentligen bara bortkastad tid och jag satt och jag trampade därifrån redan fem minuter efter jag anlände. Fast då, på vägen hem, unnade jag mig själv en cola och en dosa snus på pressbyrån.
Imorgon fyller min bus 20 år och det känns kul och halvkul på samma gång. Kul för att 20 är ju inte något man fyller varje dag precis och han håller på att bli stor pojk nu :) och okul för att jag så gärna vill köpa honom något riktigt fint men min plånbok inte tillåter det precis. Men jag ska allt ta mig en riktig stan-tur imorgon och hitta något riktigt bra åt honom. Han säger att det räcker med en puss men nä, en puss får han ju jämt så det blir inget speciellt då. Men jag kan ju återkomma med vad jag köpte imorgon.
Nu tror jag inte att det finns så mycket mer att berätta om mitt spännande liv. Tyvärr gott folk, ni får nöja er med detta för idag.
Vad kan jag skriva om dagen idag? Noll, sero, nada. Jag vaknade tio i tio. Paniik! Hade tid hos doktorn tio. I raketfart sköt jag mig själv upp ur sängen, ner på golvet och grabbade tag i första bästa klädesplagg, vilket jag upptäckte var andreas kvarglömda kläder när jag satt på cykeln och trampade så att vinden slet av alla mina hårstrån på huvudet.
Doktormötet var egentligen bara bortkastad tid och jag satt och jag trampade därifrån redan fem minuter efter jag anlände. Fast då, på vägen hem, unnade jag mig själv en cola och en dosa snus på pressbyrån.
Imorgon fyller min bus 20 år och det känns kul och halvkul på samma gång. Kul för att 20 är ju inte något man fyller varje dag precis och han håller på att bli stor pojk nu :) och okul för att jag så gärna vill köpa honom något riktigt fint men min plånbok inte tillåter det precis. Men jag ska allt ta mig en riktig stan-tur imorgon och hitta något riktigt bra åt honom. Han säger att det räcker med en puss men nä, en puss får han ju jämt så det blir inget speciellt då. Men jag kan ju återkomma med vad jag köpte imorgon.
Nu tror jag inte att det finns så mycket mer att berätta om mitt spännande liv. Tyvärr gott folk, ni får nöja er med detta för idag.
Riktigt lyckligt lottad flickvän...
...blev jag idag när andreas gav mig en Napoleon Dynamite penna.
Han hade den i sin hand och skröt lite smått om den otroligt heta pennan och jag blev genast avundsjuk och tittade på han med hundögon och gnällde och gnällde. Tillslut fick jag den och ja, jag är allt en riktigt lyckost! ;)
Han hade den i sin hand och skröt lite smått om den otroligt heta pennan och jag blev genast avundsjuk och tittade på han med hundögon och gnällde och gnällde. Tillslut fick jag den och ja, jag är allt en riktigt lyckost! ;)
en sovande blogg!
Två veckar klockor hade ringt, 14 missade samtal på mobilen, ett sms och ett antal missade samtal på hemtelefonen.
HUR I HELA FRIDEN KAN MAN INTE VAKNA TILL DET? Nej, fröken Emelie vaknar naturligtvis inte. Jag sov som en sten tills jag vaknade av den sista väckar klockan, halv elva. Skit! Jag som skulle ta tio bussen till stan för att gå på Jasmines konfirmation. Men jag blev försenad.
Jag förstår inte hur jag kan sova så hårt.
Andreas vaknade härrom natten av att jag sjöng i sömnen. Jag låg och nynnade och han frågade "Sjunger du, älskling?". Jag hade då vänt mig om för att sedan fortsätta sjunga något i stil med "Nej, så kan jag inte göra. Jag vet inte..." i något falsk trött ton.
En annan morgon ringer andreas mig och jag svarar:
"Jag har Slinter Cell 5!" (Det är ett xbox spel för er som inte vet)
Andreas: "Haha, det finns inte!"
Jag: "Men jag har det. Jag lovar, jag tar med det till stan sen"
Väl på stan frågar han mig om jag har med mig Splinter Cell 5. Jag hade ingen aning om vad han snackade om..
Andreas efter krogen i sömnen:
"Tog jag med mig fotbollsspelaren in?"
Jag: "VA?"
Andreas: "Ja, tog jag med mig någon fotbollsspelare in eller kom jag själv?"
Jag: "Nej, du har inte tagit med dig någon fotbollsspelare hem."
Andreas: "Nä, okej..."
Det är konstigt vad kul det kan vara att prata med en sovande person.
På tal om någonting helt annat har jag börjat läsa boken "TommyLand" av Tommy Lee. Måste öva lite på min engelska innan jag flyr landet.
HUR I HELA FRIDEN KAN MAN INTE VAKNA TILL DET? Nej, fröken Emelie vaknar naturligtvis inte. Jag sov som en sten tills jag vaknade av den sista väckar klockan, halv elva. Skit! Jag som skulle ta tio bussen till stan för att gå på Jasmines konfirmation. Men jag blev försenad.
Jag förstår inte hur jag kan sova så hårt.
Andreas vaknade härrom natten av att jag sjöng i sömnen. Jag låg och nynnade och han frågade "Sjunger du, älskling?". Jag hade då vänt mig om för att sedan fortsätta sjunga något i stil med "Nej, så kan jag inte göra. Jag vet inte..." i något falsk trött ton.
En annan morgon ringer andreas mig och jag svarar:
"Jag har Slinter Cell 5!" (Det är ett xbox spel för er som inte vet)
Andreas: "Haha, det finns inte!"
Jag: "Men jag har det. Jag lovar, jag tar med det till stan sen"
Väl på stan frågar han mig om jag har med mig Splinter Cell 5. Jag hade ingen aning om vad han snackade om..
Andreas efter krogen i sömnen:
"Tog jag med mig fotbollsspelaren in?"
Jag: "VA?"
Andreas: "Ja, tog jag med mig någon fotbollsspelare in eller kom jag själv?"
Jag: "Nej, du har inte tagit med dig någon fotbollsspelare hem."
Andreas: "Nä, okej..."
Det är konstigt vad kul det kan vara att prata med en sovande person.
På tal om någonting helt annat har jag börjat läsa boken "TommyLand" av Tommy Lee. Måste öva lite på min engelska innan jag flyr landet.
hej och puss på er alla trogna läsare.
what a life...
hej, hallå dagboken!
Jag sitter här i min nya fina sommarklänning och bara njuter. Mamma har planerat ett hängträd och smaskiga buskar med bär på idag uti vår trädgård och jag bara längtar tills jag ska få smaka ^^
Förutom sommarkänslor så är jag galet stressad nu förtiden. Jag måste göra två prov i matte på fyra veckor, skriva en uppsats i naturkunskap, fixa mig ett sommarjobb, plugga massa teori (har prov den 3/7:e och jag måste klara det) sen måste jag ju även spara massa pengar till min resa i september PLUS att jag måste leva nyttigt och dricka massa vatten, inget godis, bara vatten, innan studenten så mina fula norrmän jag har i ansiktet försvinner. Usch vilket liv!
Jag sätter på lite Coheed & Cambria i förhoppning om att bli lite lugn. Ikväll har jag lust att göra massor utav saker men det ser mer ut som att jag kommer spendera min kväll hemma. Jag funderar på att göra om på mitt rum, för det är ju kul. Synd bara att man har sånt litet rum, det går inte att möblera om så mycket då. Speciellt när man har världens största skrivbord i glas. Suck!
Nej, stackars läsare, jag ska inte plåga er mer. Det kan jag göra imorgon istället! Ha en trevlig kväll!
emem
jo, jag städade rummet till slut iallafall. typ lite. klicka fåru se!
Jag sitter här i min nya fina sommarklänning och bara njuter. Mamma har planerat ett hängträd och smaskiga buskar med bär på idag uti vår trädgård och jag bara längtar tills jag ska få smaka ^^
Förutom sommarkänslor så är jag galet stressad nu förtiden. Jag måste göra två prov i matte på fyra veckor, skriva en uppsats i naturkunskap, fixa mig ett sommarjobb, plugga massa teori (har prov den 3/7:e och jag måste klara det) sen måste jag ju även spara massa pengar till min resa i september PLUS att jag måste leva nyttigt och dricka massa vatten, inget godis, bara vatten, innan studenten så mina fula norrmän jag har i ansiktet försvinner. Usch vilket liv!
Jag sätter på lite Coheed & Cambria i förhoppning om att bli lite lugn. Ikväll har jag lust att göra massor utav saker men det ser mer ut som att jag kommer spendera min kväll hemma. Jag funderar på att göra om på mitt rum, för det är ju kul. Synd bara att man har sånt litet rum, det går inte att möblera om så mycket då. Speciellt när man har världens största skrivbord i glas. Suck!
Nej, stackars läsare, jag ska inte plåga er mer. Det kan jag göra imorgon istället! Ha en trevlig kväll!
emem
jo, jag städade rummet till slut iallafall. typ lite. klicka fåru se!
tillägnad min vän
mimo.
För er som inte vet så är mimo (aka. Maria) min närmsta och bästa vän och det tackar jag han där uppe för.
Även fast vi kanske är bill och bull ibland, helan och halvan så passar vi ändå bra ihop. Vi kan skratta, gråta och göra ingenting alls tillsammans. Det bästa jag vet är att komma hem till mimo ganska sent på eftermiddagen. Jag tar min bike ner till henne, slänger mig i hennes säng och letar upp någon av de hundra tjejtidnigarna som ligger på golvet och slukar i mig allt som står. Mimo hon sitter vid sin dator och spelar Tibia. Vi behöver inte säga någonting alls speciellt till varann när vi umgås. Bara vi är i närheten av varann. Det är en av mina favoritdagar.
Moppeåldern var en helt grym ålder och jag längtar lite tillbaka. Jag hade min Aerox och mimo hade sin Speedfight. Vi brukade ta några turer ganska mycket, till skutberget och bada eller bara åka omkring. Det var så himla kul och jag tror att mimo håller med om det. När vi tävlade mot varann och mimo alltid vann blev jag ledsen och mimo fick skuldkänslor. Då bytte vi moppar med varann för att jag också skulle få testa på hur det kändes att vinna.
Moppeåldern var nog den galnaste tiden när mimo och jag gjorde mest hyss. Fast även när vi var små hade vi för oss en massa stolligheter. Jag tror att mimos bror Rickard hatade oss riktigt mycket ibland. Jag minns speciellt en gång då mimo hade på sig en utomjordingdräckt gjord av kartong och jag hade kuddar fastsatt med bälten överhela kroppen. Vi sprang då till Rickards dörr och knackade på och sen sprang där ifrån. Rickard flög efter oss och misshandlade oss i trädgården. För det var ju riktigt kul att reta honom, speciellt när han hade flickor på rummet.
Som sagt, denna blogg tillägnar jag dig, mimo. För du är min bästa kompis och det har du alltid varit. Du vet att jag ler när du ler, och gråter när du gråter. Jag gör allt för dig!
Som man sa när man var runt 14svåra år - "Hoppar du, så hoppar jag".
För er som inte vet så är mimo (aka. Maria) min närmsta och bästa vän och det tackar jag han där uppe för.
Även fast vi kanske är bill och bull ibland, helan och halvan så passar vi ändå bra ihop. Vi kan skratta, gråta och göra ingenting alls tillsammans. Det bästa jag vet är att komma hem till mimo ganska sent på eftermiddagen. Jag tar min bike ner till henne, slänger mig i hennes säng och letar upp någon av de hundra tjejtidnigarna som ligger på golvet och slukar i mig allt som står. Mimo hon sitter vid sin dator och spelar Tibia. Vi behöver inte säga någonting alls speciellt till varann när vi umgås. Bara vi är i närheten av varann. Det är en av mina favoritdagar.
Moppeåldern var en helt grym ålder och jag längtar lite tillbaka. Jag hade min Aerox och mimo hade sin Speedfight. Vi brukade ta några turer ganska mycket, till skutberget och bada eller bara åka omkring. Det var så himla kul och jag tror att mimo håller med om det. När vi tävlade mot varann och mimo alltid vann blev jag ledsen och mimo fick skuldkänslor. Då bytte vi moppar med varann för att jag också skulle få testa på hur det kändes att vinna.
Moppeåldern var nog den galnaste tiden när mimo och jag gjorde mest hyss. Fast även när vi var små hade vi för oss en massa stolligheter. Jag tror att mimos bror Rickard hatade oss riktigt mycket ibland. Jag minns speciellt en gång då mimo hade på sig en utomjordingdräckt gjord av kartong och jag hade kuddar fastsatt med bälten överhela kroppen. Vi sprang då till Rickards dörr och knackade på och sen sprang där ifrån. Rickard flög efter oss och misshandlade oss i trädgården. För det var ju riktigt kul att reta honom, speciellt när han hade flickor på rummet.
Som sagt, denna blogg tillägnar jag dig, mimo. För du är min bästa kompis och det har du alltid varit. Du vet att jag ler när du ler, och gråter när du gråter. Jag gör allt för dig!
Som man sa när man var runt 14svåra år - "Hoppar du, så hoppar jag".
ett år.
Igår vaknade jag av att det plingade på dörren. Jag rullade mig upp ur sängen motvilligt och rullade täcket runt mig och gick ner. Då stod andreas där i dörren och flinade och räckte fram en påse. Helt plötsligt blev jag lika pigg som en unge i en godisaffär och sneglade ner i påsen. Där låg boken jag nämnde för honom för sisodär tre veckor sen - Star av Pamela Anderson och ett gulligt kort med två farbröder på. I kortet stod det "Ville bara säga att du är den finaste tjejen i världen" och jag ville bara anfalla honom med världens alla pussar. Andreas, du vet allt hur man får en morgontjurig emem på bra humör så det räcker hela dagen. Tack sötnos!
Som sagt... Imorgon är det den 2/5 och då exakt ett år sedan jag och Andreas fattade tycke för varann. Visst har det inte alltid varit en dans på rosor men jag har så många underbara stunder tillsammans med honom. Dagen i sthlm då vi tog tuben till slussen och besökte hundratals med secondhandbutiker och sedan åkte vi till globen på gala. Eller de gånger Andreas har fått för sig att komma hem till mig mitt i natten för att klättra in genom mitt fönster för att inte väcka stora stygga vargen Ronnie (min fader). Eller som i början, när man var sådär nykär så man satt i tre-fyra timmar vid älven och käkade mc donalds mat. Trotts alla motgångar och avbrott firar vi ändå ett år imorgon tillsammans och nu sitter jag här för att planera någon riktig överraskning som ska få honom att skita ner sig. Det är iallafall vad jag skulle önska :P
Så tack Andreas för alla dessa dagar, veckor, månader och nu vårt första år tillsammans. Tack för att du alltid är så snäll emot mig och alltid ställer upp för både mig och mina vänner (tänker på allt du gör för min maria) Jag älskar dig för det!
små barn, små barn. Här var vi nykära och allt för tokiga. Juni06.
Som sagt... Imorgon är det den 2/5 och då exakt ett år sedan jag och Andreas fattade tycke för varann. Visst har det inte alltid varit en dans på rosor men jag har så många underbara stunder tillsammans med honom. Dagen i sthlm då vi tog tuben till slussen och besökte hundratals med secondhandbutiker och sedan åkte vi till globen på gala. Eller de gånger Andreas har fått för sig att komma hem till mig mitt i natten för att klättra in genom mitt fönster för att inte väcka stora stygga vargen Ronnie (min fader). Eller som i början, när man var sådär nykär så man satt i tre-fyra timmar vid älven och käkade mc donalds mat. Trotts alla motgångar och avbrott firar vi ändå ett år imorgon tillsammans och nu sitter jag här för att planera någon riktig överraskning som ska få honom att skita ner sig. Det är iallafall vad jag skulle önska :P
Så tack Andreas för alla dessa dagar, veckor, månader och nu vårt första år tillsammans. Tack för att du alltid är så snäll emot mig och alltid ställer upp för både mig och mina vänner (tänker på allt du gör för min maria) Jag älskar dig för det!
små barn, små barn. Här var vi nykära och allt för tokiga. Juni06.