Igår vaknade jag av att det plingade på dörren. Jag rullade mig upp ur sängen motvilligt och rullade täcket runt mig och gick ner. Då stod andreas där i dörren och flinade och räckte fram en påse. Helt plötsligt blev jag lika pigg som en unge i en godisaffär och sneglade ner i påsen. Där låg boken jag nämnde för honom för sisodär tre veckor sen - Star av Pamela Anderson och ett gulligt kort med två farbröder på. I kortet stod det "Ville bara säga att du är den finaste tjejen i världen" och jag ville bara anfalla honom med världens alla pussar. Andreas, du vet allt hur man får en morgontjurig emem på bra humör så det räcker hela dagen. Tack sötnos!

Som sagt... Imorgon är det den 2/5 och då exakt ett år sedan jag och Andreas fattade tycke för varann. Visst har det inte alltid varit en dans på rosor men jag har så många underbara stunder tillsammans med honom. Dagen i sthlm då vi tog tuben till slussen och besökte hundratals med secondhandbutiker och sedan åkte vi till globen på gala. Eller de gånger Andreas har fått för sig att komma hem till mig mitt i natten för att klättra in genom mitt fönster för att inte väcka stora stygga vargen Ronnie (min fader). Eller som i början, när man var sådär nykär så man satt i tre-fyra timmar vid älven och käkade mc donalds mat. Trotts alla motgångar och avbrott firar vi ändå ett år imorgon tillsammans och nu sitter jag här för att planera någon riktig överraskning som ska få honom att skita ner sig. Det är iallafall vad jag skulle önska :P

Så tack Andreas för alla dessa dagar, veckor, månader och nu vårt första år tillsammans. Tack för att du alltid är så snäll emot mig och alltid ställer upp för både mig och mina vänner (tänker på allt du gör för min maria) Jag älskar dig för det!





små barn, små barn. Här var vi nykära och allt för tokiga. Juni06.