Två veckar klockor hade ringt, 14 missade samtal på mobilen, ett sms och ett antal missade samtal på hemtelefonen.
HUR I HELA FRIDEN KAN MAN INTE VAKNA TILL DET? Nej, fröken Emelie vaknar naturligtvis inte. Jag sov som en sten tills jag vaknade av den sista väckar klockan, halv elva. Skit! Jag som skulle ta tio bussen till stan för att gå på Jasmines konfirmation. Men jag blev försenad.
Jag förstår inte hur jag kan sova så hårt.

Andreas vaknade härrom natten av att jag sjöng i sömnen. Jag låg och nynnade och han frågade "Sjunger du, älskling?". Jag hade då vänt mig om för att sedan fortsätta sjunga något i stil med "Nej, så kan jag inte göra. Jag vet inte..." i något falsk trött ton.

En annan morgon ringer andreas mig och jag svarar:
"Jag har Slinter Cell 5!" (Det är ett xbox spel för er som inte vet)
Andreas: "Haha, det finns inte!"
Jag: "Men jag har det. Jag lovar, jag tar med det till stan sen"
Väl på stan frågar han mig om jag har med mig Splinter Cell 5. Jag hade ingen aning om vad han snackade om..

Andreas efter krogen i sömnen:
"Tog jag med mig fotbollsspelaren in?"
Jag: "VA?"
Andreas: "Ja, tog jag med mig någon fotbollsspelare in eller kom jag själv?"
Jag: "Nej, du har inte tagit med dig någon fotbollsspelare hem."
Andreas: "Nä, okej..."


Det är konstigt vad kul det kan vara att prata med en sovande person.
På tal om någonting helt annat har jag börjat läsa boken "TommyLand" av Tommy Lee. Måste öva lite på min engelska innan jag flyr landet.