Åh!
Jag saknar de dagarna på jobbet då jag stod och smällde i mig sallad tills jag var tvungen att sätta mig ned. Självklart slutade jag inte smälla för att jag satt ned, jag fortsatte, nöjd och belåten tills jag rullade av stolen och ned för kantine-golvet. Jag saknar de dagarna.

Åh! Jag saknar de fredag och lördagkvällarna, och tillochmed under veckor dagarna då jag låg hemma i min säng och slörpra i mig glas efter glas med cola. Sprang på toa emellan varje klunk.
Jag saknar de dagarna.

Nu är mitt liv över.
Har glömt att berätta att jag låg i magkramp för två veckor sen. Var hos doktorn och vad säger han? Jo, att jag är allergisk mot kolsyra. Alltså, helt seriöst himla skitliv. Nu kan jag varken äta morötter eller dricka cola.

Okej, Ja, jag har hängt upp mig!!